Världen går in i en era av ökade spänningar och osäkerhet när den skiftar från USA-ledd unipolaritet mot multipolaritet, enligt en ny rapport från München säkerhetskonferens.

München säkerhetsrapport 2025, som officiellt släpps inför veckans konferens, konstaterar att även om framtiden är osäker – vare sig den domineras av rivalitet mellan USA och Kina eller utvecklas till ett bredare multipolärt system – fortsätter processen med ”multipolarisering” att vinna mark.

”Dagens internationella system visar element av unipolaritet, bipolaritet, multipolaritet och icke-polaritet. Ändå är en pågående maktförskjutning mot ett större antal stater som tävlar om inflytande tydlig,” står det i rapporten, som lyfter fram BRICS-ländernas ökande inflytande och regionala makter som Turkiet och Qatar.

”Politisk och ekonomisk liberalism, som formade den unipolära perioden efter kalla kriget, är inte längre det enda alternativet. Den ifrågasätts alltmer inifrån, vilket demonstreras av framväxten av nationalistisk populism i många liberala demokratier,” fortsätter rapporten.

”Men den utmanas också utifrån, vilket framgår av en växande ideologisk klyfta mellan demokratier och autokratier, samt framväxten av en värld där flera ordningsmodeller samexisterar, konkurrerar eller kolliderar,” tillägger den.

Rapporten antyder att Donald Trumps återkomst till Vita huset skulle kunna påskynda detta skifte och signalera slutet för ”Pax Americana.”

Den noterar att Trump ser den nuvarande internationella ordningen som ogynnsam och sannolikt skulle prioritera amerikanska intressen och begränsning av Kina, vilket potentiellt kan belasta relationerna med allierade.

Uppfattningar om multipolaritet

När världen skiftar från USA-ledd unipolaritet mot multipolaritet skiljer sig uppfattningarna kraftigt mellan medborgare i västerländska industrialiserade nationer och de i framväxande makter i det globala syd, enligt rapporten.

En undersökning från München säkerhetskonferens visade att de flesta svarande i G7-länder ser skiftet med oro, eftersom de fruktar att det kan öka oordning och konflikter, vilket gör det svårare att nå globala överenskommelser.

När de tillfrågades om en multipolär ordning skulle skapa en mer fredlig värld, visade undersökningen negativa känslor i G7-länderna: Frankrike visade minus 7 procent nettoöverenskommelse (vilket betyder att 7 procent fler svarande var oense än överens), Tyskland minus 9 procent, Italien minus 11 procent, och Japan visade den starkaste skepsisen med minus 20 procent.

Däremot såg majoriteten i BRICS-länder multipolaritet som en väg till en rättvisare, mer rättvis och fredlig värld. Undersökningen fann att de flesta svarande i Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien trodde att ett multipolärt system bättre skulle ta itu med utvecklingsländernas bekymmer.

Trump-presidentskap

På frågan om ”en multipolär värld bättre skulle ta itu med svagare/utvecklingsländers bekymmer,” höll svarande starkt med: Kina (50 procent fler svarande överens än oense), Sydafrika (45 procent nettoöverenskommelse), Indien (44 procent nettoöverenskommelse) och Brasilien (35 procent nettoöverenskommelse).

Rapporten noterar också att en andra Trump-presidentskap ytterligare skulle kunna påskynda multipolariseringen.

Den argumenterar att Trumps tillvägagångssätt, som prioriterar amerikanska intressen framför globalt samarbete, skulle kunna belasta allianser, särskilt i Europa.

USA:s president Donald Trumps återkomst till Vita huset skulle ytterligare kunna påskynda multipolariseringen, enligt rapporten.

Den argumenterar att Trumps tillvägagångssätt, som prioriterar amerikanska intressen framför globalt samarbete, sannolikt skulle ytterligare belasta relationerna med traditionella allierade, vilket potentiellt kan leda till betydande konsekvenser för Europa.

München säkerhetskonferens, där rapportens resultat kommer att diskuteras, börjar den 14 februari och samlar världsledare, toppministrar, tjänstemän och säkerhetsexperter från hela världen.

Under den tre dagar långa konferensen kommer USA:s vicepresident JD Vance, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Natos generalsekreterare Mark Rutte och EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas att hålla tal.

Ytterligare talare inkluderar Storbritanniens utrikesminister David Lammy, Italiens utrikesminister Antonio Tajani och Kanadas utrikesminister Melanie Joly.

Arrangörerna förväntar sig att cirka 60 stats- och regeringschefer, 150 ministrar och ledare för stora internationella organisationer kommer att delta.